Djurvälfärd och djurskydd i Sverige

I begreppet djurskydd innefattas officiellt etik och juridik som rör djur samt veterinärmedicin. Djurskydd och djurvälfärd ska inte blandas ihop, då djurvälfärd helt enkelt innebär att djur mår bra. Djurskydd förekommer i länder som har lagar för hur människor får styra över och agera i kontakt med djur. Ett land har ett gott djurskydd om landets lagar följs, vilket dock inte behöver betyda att landet har en fungerande djurvälfärd. Vanligtvis omfattar djurskydd framförallt tamdjur, men i vissa fall även vilda djur.

Djurskyddslagen som reglerar behandling och vård av försöksdjur och husdjur grundades 2 juni år 1988. Av gemene man kallades lagen för ”Lex Lindgren”, då den då sittande statsministern Ingvar Carlsson överlämnade lagen som en gåva till författaren Astrid Lindgren när hon fyllde 80 år som tack för den kamp hon fört för husdjurens välfärd i Sverige. Lagen är uppdelad i flera paragrafer där grundpelarna är att djur ska kunna utöva sina naturliga beteenden samt skyddas från onödig smärta och sjukdom. Dessutom reglerar lagen behandlingen av djur som ska slaktas.

Djurskyddsförordningen

Den svenska djurskyddsförordningen antogs även den av regeringen den andra juni 1988 i samband med att djurskyddslagen trädde i kraft. Förordningen kompletterar de bestämmelser som står skrivna i lagen för att djurskyddet ska vara tydligt och enkelt att förstå. Dessutom går förordningen djupare in på hur djur vid djurförsök, jordbruk, tävlingssammanhang, pälsdjursuppfödning och djur som lever i hem som sällskapsdjur får hållas och hanteras. Tillsammans fastställer djurskyddslagen och djurskyddsförordningen hur svenska djur ska behandlas med respekt och värdighet i så stor utsträckning som möjligt.

Djurrätt

De första europeiska djurskyddsföreningarna startades i Europa i samma veva som de första djurskyddslagarna formulerades i Storbritannien under 1800-talet. Djurskydd ska inte förväxlas med begreppet djurrätt som snarare är ett ställningstagande i filosofisk och politisk anda angående djurens rätt i samhället. Djurrätt innefattar uppfattningar om att djur har moraliskt värde och att deras intressen ska respekteras i lika hög grad som människors. Djurrättsaktivister anser att det är moraliskt oförsvarbart att människor utnyttjar djur som försöksdjur, för mat, för underhållning, som klädsel, eller på andra sätt som kränker djurens intressen.

Organisationer som arbetar för djurrätt i Sverige

Sveriges djurrättsorganisationer kämpar för att djur i det svenska samhället ska behandlas som individer som vars känslor och rättigheter måste sörjas för. För att åstadkomma detta vill djurrättsföreträdare avskaffa förtryck mot djur som yttrar sig i form av industriell exploatering som djurplågeri och experiment på djur. De största djurrättsorganisationerna i Sverige är Djurens Rätt, Djurens befrielsefront och Djurrättsalliansen. Dessa djurrättsorganisationer arbetar inte med samma metoder för att uppnå ett bättre samhälle för djuren. Exempelvis har Djurens befrielsefront fått mottaga kritik från andra djurrättsorganisationer då de förstört laboratorier och pälsfarmer.

Jordbruksverkets ansvar

Den tidigare Djurskyddsmyndighetens uppgifter att skydda Sveriges djur har nu tagits över av Jordbruksverket som numera är den centrala myndighet i Sverige som ansvarar för att utveckla och upprätthålla landets djurskydd. Jordbruksverket har en så kallad författningssamling som består av allmänna riktlinjer, råd och föreskrifter som stöds av epizootiförordningen och djurskyddsförordningen. Föreskrifterna beskriver bland annat regler angående utfodring, mått, vattnings samt bestämmelser för ordningar som fixerar djur under slakt. Jordbruksverkets främsta uppgift är att övervaka så att olika länsstyrelser följer djurskyddslagarna.